Marinarkeologi

Marinarkeologi är ett ämnesområde inom arkeologin som studerar människan i förhållande till havet. I motsats till vad många tror handlar marinarkeologi inte bara om att leta efter försvunna vrak på havsbotten. Att undersöka vrak är i och för sig en del av ämnesområdet, men det centrala är att studera hur människan och samhället har påverkats av havet, sjöarna, vattendragen och sjöfarten. Detta görs genom att studera fysiska lämningar av tidigare mänsklig verksamhet. Sådana lämningar kan till exempel vara hamnbyggnader, byggnader under vatten, mänskliga kvarlevor och förstås skeppsvrak och deras laster.

Marinarkeologi studerar människan utifrån lämningar under vatten

Marinarkeologi är arkeologi under vattnet

Många moderna människor uppfattar hav som något som skiljer länder och regioner från varandra. Men historiskt sett har hav varit något som förenar, snarare än åtskiljer. Före flygplanen och effektiva landförbindelser var det vattnen som gjorde att man kunde bedriva handel och ha kontakt. Det var inte bara varor och människor som spreds tack vare vattnen utan också kulturer och religioner. Vattnen har alltså spelat en viktig roll i mänsklighetens historia och därför är forskare inom marinarkeologi intresserade av att studera dem.

Precis som i arkeologin studerar man också inom marinarkeologi människans historia genom att undersöka mänskliga lämningar. Den stora skillnaden är att medan arkeologerna håller till på land koncentrerar marinbiologerna sig på vatten. Eftersom en del av de objekt som marinarkeologerna undersöker ligger under vatten behövs ofta avancerad utrustning och dykkunskaper för att kunna göra effektiva studier. Sådana studier kan vara mycket dyra att genomföra, i synnerhet om man bärgar vrak, och därför är marinarkeologin beroende av extern finansiering. Skattjakter, där arkeologer åker ut på expedition för att hitta gamla föremål som de sedan säljer, förekommer bara på film.

Många associerar marinarkeologi med skeppsvrak

Trots att det bara är en del av ämnet brukar marinarkeologi ofta förknippas med skeppsvrak och andra fynd på havets botten. Eftersom vrakfynd ofta får mycket publicitet i media är det kanske förståeligt att allmänheten associerar marinarkeologin till dem. Östersjön är speciellt intressant beträffande vrak. Dels är Östersjön ett gränshav mellan öst och väst och dels är Östersjövattnet relativt bra på att bevara vrak och andra fynd. Detta gör Östersjön intressant för marinarkeologin. Upptäckten av kända skeppsvrak, som till exempel vraket efter Titanic, har inspirerat folk att utbilda sig till marinarkeologer.

För att kunna jobba som marinarkeolog krävs en universitetsexamen i ämnet. I Sverige är marinarkeologin ett litet ämne och det finns inte så många marinarkeologer. De flesta svenska marinarkeologer jobbar på Sjöhistoriska museet eller med forskning på universiteten. I Sverige finns bara en utbildning som specifikt utbildar marinarkeologer och den håller till på Södertörns högskola. Det går dock även att bli marinarkeolog genom att först utbilda sig till arkeolog och sedan skaffa nödvändiga kunskaper inom marinarkeologi. För att få dyka i arbetet krävs förstås även godkänd dykutbildning.

Ett annorlunda historikerjobb

Marinarkeologin studerar människan och samhället i förhållande till havet. För en person som är intresserad av historia, men som känner att historikeryrket kanske är för stillasittande, kan jobbet som marinarkeolog vara ett bra alternativ. Som marinarkeolog rör man sig ofta utomhus, på havet, och under vatten. Är man intresserad av dykning är det här ett av de få jobb där dykning är en del av arbetet. Moderna marinarkeologer använder sig ofta av avancerad teknisk utrustning för att hitta vrak och andra fynd, så om man är intresserad av teknik är marinarkeologi ett passande karriärval.